Min sista tävling hemma i Sverige var Junior-SM som gick i Uddevalla. De har en ganska ny inomhusbana som jag aldrig tidigare hade sprungit på. Förra året dubblerade jag 400m och 1500m och fick med mig ett silver på 1500 och en fjärdeplats på 400. I år var det sista året för mig i M22-klassen och jag ville få med mig två medaljer från de distanserna.
Jag började på lördag morgon med att springa försök på 400m. Jag tog mig via heatseger vidare utan problem till kvällens semifinal. I semifinalen fick jag trycka lite mer för att vinna men det kändes fortfarande väldigt kontrollerat.
Söndagens lopp skulle bli betydligt hårdare med två finaler inom bara 80 minuter. Första finalen var 1500m och där ställdes jag mot bland annat min käre kompis Klas Persson från Tureberg. Det visade sig också att det skulle bli mellan honom och mig som guldet och silvret skulle delas ut. Min taktik var att göra av med så lite kraft och energi som möjligt för att vara så fräsch jag bara kunde till 400m finalen. Samtidigt ville jag heller inte riskera att ha dålig position i slutet av loppet. Loppet gick väldigt långsamt i början och sen stegrades farten ju längre in i loppet vi kom. Jag gick upp i spets med två varv kvar, alltså 400m. Sen med 150m kvar skruvade jag farten lite för att skaka av mig Klas som jag hade i rygg på mig. Jag höll de andra bakom mig hela vägen in och tog mitt första Junior-SM guld inomhus. Väldigt skönt, dock mådde jag inte speciellt bra efteråt och spydde upp all energi jag hade i kroppen. Efter prisutdelningen kom en man från Riksidrottsförbundet och ville att jag skulle göra ett dopingprov. Jag bad om att få skjuta upp det till efter 400m finalen.
Nu hade jag ungefär bara en timme till det loppet och jag försökte få i mig lite energi och sen bara ladda om. Jag var lite orolig inför 400m finalen att jag skulle vara för trött för att springa bra. Jag fick verkligen jobba mentalt med mig själv och intala mig att det skulle gå bra.
Planen i finalen var att försöka komma in som sämst trea efter ett varv när vi går in på gemensam bana. Det klarade jag och jag låg trea ända fram till 50 meter kvar. Då gick jag upp på andra plats och sen märkte jag att jag plockade centimeter efter centimeter på ledaren, min klubbkompis, Patrik Sjöö. Precis innan mållinjen lyckades jag pressa mig om och vann med fem hundradelar på nytt inomhus-PB, 49.35. Mitt andra guld för helgen och dessutom en dubbel till Hässelby via mig och Patrik, vilket också var lite av ett mål inför 400m.
Jag är verkligen supernöjd med den helgen och är stolt över mig själv att jag lyckades vinna dubbla guld på två distanser där varken någon av dem är min huvuddistans.
Totalt sett är jag väldigt nöjd med min tävlingsvistelse hemma i Sverige. Jag tar med mig flera bra erfarenheter, fina medaljer och nya personbästan.
Allt gott
Rickard